Muskler
gluteus maximus,
bicep, tricep,
gastrocmenius,
diaphgram,
tendinous
inscriptions,
rectus femoris
, adductro magnus,
biceps femoris
orbital portion
bicep, tricep,
gastrocmenius,
diaphgram,
tendinous
inscriptions,
rectus femoris
, adductro magnus,
biceps femoris
orbital portion
torso 3D
Vener, artärer, muskler, luftstrupe, matstrupe, urinblåsa, dödahuden, överhuden, läderhuden, underhuden, njure, tarmar, matsäck, hjärta, lungor, levern,
hjärtat
Hjärtat det är människokroppens centrum. Det består av en stor muskel och många in och utgångar. Syre, signalsubstanser, kroppsvärme, koldioxin och näringsämnen transporteras med blodet som hjärtat pumpar ut i alla delar av kroppen. I artärerna pumpas det syresrika blodet ut, artiärellt blod. Venerna pumpar tillbaka blod som är syrefattigt, koldioxidrikt blod. Venerna är blåa, dem syns te.x. på handleden. Hjärtat behöver mycket kraft för att pumpa ut blod, den vänstra halvan är mer muskulös. I hjärtat finns klaffar, de gör att blodet skickas ut ur hjärtat rytmiskt. De funkar som ventiler. Artärerna hjärlper venerna att pumpa. Blodet är alltid i rörelse. Venerna tar sig fram bit för bit. Kapelärerna är dem minsta blodkärlen. De vita blodkropparna ingår i kroppens immunförsvar. I tunntarmen tas mycket näringsämnen upp.
DJUR
Fiskars hjärta har bara 1 kammare. Grodan har en enda stor kammare, blodet blandas i hjärtat då. Hos kräldjur är hjärtat uppdelat i 2 kammare. Kräldjur har mer syrerikt blod än groddjur. Fåglar behöver mycket syre, de har 2 kammare. Däggdjur har hjärtan som liknar människans. 2 kammare som sitter ätskilda.
DJUR
Fiskars hjärta har bara 1 kammare. Grodan har en enda stor kammare, blodet blandas i hjärtat då. Hos kräldjur är hjärtat uppdelat i 2 kammare. Kräldjur har mer syrerikt blod än groddjur. Fåglar behöver mycket syre, de har 2 kammare. Däggdjur har hjärtan som liknar människans. 2 kammare som sitter ätskilda.
SKELETTET
Utan ett skelett skulle inte vi kunna stå upp, vi skulle säcka ihop som en degklump. Skelettet gör så att vi kan stå upp. Man kan känna dem flesta skeletten i kroppen. Vi har många ben i händerna, det gör så att vi lätt kan röra på dem. Om något har gått sönder i benet, då kan man inte se det, man måste röntka det röntken ser lätt igenom huden och musklerna. En viktig del ivårt skelett är ryggraden, ryggraden börjar vidd skallen, den slutar vid svanskotan, tack vare den kan vi stå och röra oss, ryggraden består av ryggkotor, mella är kotorna är ''diskar'' den är gjorda av brosk. Knäna kan man bara böja bak och fram. I knät sitter minisker. Höftbenet kan man röra mer. Musklerna håller ihop ryggraden. Benet är stark och hårt. Kalk och benmärg består benen av. Ifall man bryter ben så måste man gipsa, det håller benet på plats. Skallen skyddar hjärnan, det är viktigt att skydda skelettet te.x. med hjälm. Kroppen innehåller mer än 200 ben. Av lina och emil
HUDEN
Hudens största uppgift är att skydda kroppen , den har också uppgiften att lagra fett. Huden skyddar oss från solens strålar, vätskebrist och bakterier m.m. Huden är som vår skyddsdräkt.
Huden är vår kropps största organ, om man vecklar ut huden är det som ett badlakan. Huden förnyas hela tiden. Cellerna förnyas varje sekund, den huden som vi ser nu med ögat är celler som dör. Under hela ens livstid ramlar 15 kilo hud av. Huden har 3 lager. Överhud, läderhud och underhud. Överhuden är celler som faller av, läderhuden är bindväv som gör huden elastisk, underhiden håller värmen och isolerar. man kan odla hud, det kan behövas om man har brännskador då huden måste tas bort. Då odlar man hud och sätter dit man behöver.
Det finns en sjukdom när man inte kan vara ute i solen, inte alls, då kan det börja stickas och brännas. Då får man leva i skuggan.
Huden är vår kropps största organ, om man vecklar ut huden är det som ett badlakan. Huden förnyas hela tiden. Cellerna förnyas varje sekund, den huden som vi ser nu med ögat är celler som dör. Under hela ens livstid ramlar 15 kilo hud av. Huden har 3 lager. Överhud, läderhud och underhud. Överhuden är celler som faller av, läderhuden är bindväv som gör huden elastisk, underhiden håller värmen och isolerar. man kan odla hud, det kan behövas om man har brännskador då huden måste tas bort. Då odlar man hud och sätter dit man behöver.
Det finns en sjukdom när man inte kan vara ute i solen, inte alls, då kan det börja stickas och brännas. Då får man leva i skuggan.
celler
Det tog 1 ½ miljarder år att skapa en cell, en som vi är idag.
Våra fingrar är föredetta fisktfenor och vår svanskota är svansen från en apa, eller det som är kvar av den.
Gener byggs ihop till kromosomer av dem bildas cellens kärna.
Mikrokondrier finns i i cellen, dem har 1 gång varit bakterier.
vi är 60000000000000 celler.
Celler andas och gör sitt jobb utan att vi behöver göra något.
Allt i kroppen är uppbyggt av celler, våra tänder, vår hud, vårt hår och våra muskler och myyyycket mer.
1 cell är 1 hundradels millimeter.
I kroppen dör supermycket celler, kommer inte ihåg hur många men lika många skapas i samma sekund.
Våra fingrar är föredetta fisktfenor och vår svanskota är svansen från en apa, eller det som är kvar av den.
Gener byggs ihop till kromosomer av dem bildas cellens kärna.
Mikrokondrier finns i i cellen, dem har 1 gång varit bakterier.
vi är 60000000000000 celler.
Celler andas och gör sitt jobb utan att vi behöver göra något.
Allt i kroppen är uppbyggt av celler, våra tänder, vår hud, vårt hår och våra muskler och myyyycket mer.
1 cell är 1 hundradels millimeter.
I kroppen dör supermycket celler, kommer inte ihåg hur många men lika många skapas i samma sekund.
Svar om skelettet
Fråga 1. Vad består skelettet av?
De består utav 206 ben i kropen.
Fråga 2. Vad händer när skelettet bryts?
Benet går av och man måste åka in till sjukan och om benet inte har ändarna mot varandra så måste man först lägga dem på plats och oftast ska man gipsa efter, Men det kan hända att man måste skruva eller spika ihop benet.
Fråga 3. Vad har vad har skelettet för uppgift?
Om vi inte hade ett skelett så skulle inte vi kunna stå eller kunna röra oss, skelettet håller upp våran kropp.
Fråga 4. Finns det något som förstärker skelettet?
Kalcium som b.l.a. finns i mjölk.
Fråga 5. Varför är skelettet så hårt?
För att skelettet är uppbyggd av en hård vävnad.
Fråga 6. Hur växer skelettet?
Skelettet växer p.g.a. hur gammal man är, om bara kroppan skulle växa och inte skelettet så skulle det inte gå så bra, men skelettet anpassar sig, ungeför vid 25 års åldern slutar skelettet att växa poch man har oftast växt klart då.
De består utav 206 ben i kropen.
Fråga 2. Vad händer när skelettet bryts?
Benet går av och man måste åka in till sjukan och om benet inte har ändarna mot varandra så måste man först lägga dem på plats och oftast ska man gipsa efter, Men det kan hända att man måste skruva eller spika ihop benet.
Fråga 3. Vad har vad har skelettet för uppgift?
Om vi inte hade ett skelett så skulle inte vi kunna stå eller kunna röra oss, skelettet håller upp våran kropp.
Fråga 4. Finns det något som förstärker skelettet?
Kalcium som b.l.a. finns i mjölk.
Fråga 5. Varför är skelettet så hårt?
För att skelettet är uppbyggd av en hård vävnad.
Fråga 6. Hur växer skelettet?
Skelettet växer p.g.a. hur gammal man är, om bara kroppan skulle växa och inte skelettet så skulle det inte gå så bra, men skelettet anpassar sig, ungeför vid 25 års åldern slutar skelettet att växa poch man har oftast växt klart då.
Skelettet (sökning)
Människans skelett är byggt av 206 ben. Skelettet skyddar våran hjärna och våra inre organ. Skelettet väger ungefär 20 % av våran egen kroppsvikt. Kroppen är uppbygd av olika sorters ben: Stora rörben som finns i armar och ben och små rörben i händer och i fötter. Platta ben finns b.l.a. i skallen. Och i vrister finns även tärningsformadeben.
Benens byggnad:
Benet är hårt och kompakt på utsidan, men innuti benet är det mjukt poch poröst. Inne i benet finns en röd och en gul benmärg, i den röda benmärgen bildas alla blodkroppar och den gula benmärgen består av fett.
Benbrott:
Benen läker ofta av sig själv när man får en spricka, men om ett ben går av så att endarna inte ligger mot varandra måste man först passa ihop dem med varandra, sen brukar man behöva gipsa det, men ibland så finns det risk att man skruva eller spika ihop benet.
Olika sorters leder:
Kulled: Det finns oftast i höfterna.
Gångjärnsled: Finns i fingrarna.
Vridleder: Finns i armbågarna.
Benens byggnad:
Benet är hårt och kompakt på utsidan, men innuti benet är det mjukt poch poröst. Inne i benet finns en röd och en gul benmärg, i den röda benmärgen bildas alla blodkroppar och den gula benmärgen består av fett.
Benbrott:
Benen läker ofta av sig själv när man får en spricka, men om ett ben går av så att endarna inte ligger mot varandra måste man först passa ihop dem med varandra, sen brukar man behöva gipsa det, men ibland så finns det risk att man skruva eller spika ihop benet.
Olika sorters leder:
Kulled: Det finns oftast i höfterna.
Gångjärnsled: Finns i fingrarna.
Vridleder: Finns i armbågarna.
Skelettet
Skelettet är kroppans alla ben, om man bryter något så går skelettet sönder, skelettet håller upp oss och gör så att vi inte är som spagetti, Revbenen: skyddar vår kropps inre organ, te.x hjärtat och lungor. Skallen: Skyddar hjärnan, Ryggraden: håller upp hela ryggen. ''ögonhål:'' där i sitter ögonen. 2 stycken ''gropar'' i skallen. käkarna: käkarna är superviktiga, utan dem skulle inte vi kunna äta födan som vi äter idag, dem gör så att vi kan använda tänderna - tänderna är inte en del av skelettet - dock så kan bara underkäken röra sig, över käken sitter fast i skallen och underkäken sitter ''löst''
I kroppan finns det 220 ben, ifall man inte räknar med ihopväxta ben så är det 206
I kroppan finns det 220 ben, ifall man inte räknar med ihopväxta ben så är det 206
Kroppen
Hjärtat, levern, tarmen, muskeln, lungorna, hjärnan, ögonen, magsäcken, skelettet, huden, njure.