1. artärer och vener är våra blodkärl
2. Kapillärer.
3. De 4 hålrummet i hjärtat heter Höger förmak, höger kammare, Vänster kammare, Vänster förmak
4. Vårt hjärta är en hårt arbetande muskel som aaaaaaldrig kommer att vila. Det 'r därför det ständigt förses med syre och näring av vårt kranskärl i hjärtmuskeln
5. Hjärtat pumpar ut blod till lungorna och sen kommer blodet tillbaka, medans skickar hjärtar ut blod till levern, tunntarmen, njuren och kroppens övriga celler och sedan tillbaka till hjärtat.
6. Den högra halvan av vårt hjärta består av höger förmak och höger kammare, där pumpas det syrefattiga blodet ut till lungorna, den vänstra halvan den består av vänster förmak och vänster kammare, där strömmar det syrerika blodet ut i det stora kretsloppet. Därför fungerar hjärtat som en dubbelpump.
7. För att vi kan få blod från benen till hjärtat har vi klaffar. Det förhindrar blodet att rinna åt fel håll.
8. Blodet passerar alla våra organ i kroppen, organen tar upp vårt blod och ger ifrån sig blod samtidigt.
9.  Om vi står stilla och inte rör benen på jätte länge svimmar vi för att alla våra muskler i benen rör sig inte och det är tack vare musklerna i benen som blodet kommer upp från benen till hjärtat. När vi rör oss hjälper musklerna blodet att pumpa upp.

1. Våra tre typer av muskler som vi har i kroppen är glattamuskler, skelettmuskler och hjärtmuskel.
2. Vi kan tex. styra armarna med våran egen vilja, vi har vissa muskler vi kan styra helt själva och vissa gör kroppen helt själv. Te.x. hjärtmusklen och de glattamusklerna som sitter i magsäcken och tarmarna.
3. Vi får mjölksyra te.x när vi tränar. Om muskeln då anstränger sig för kraftigt sig för kraftigt hinner inte vårt blod transportera sig dit tillräckligt med syre, då får man mjölksyra.
4. Biceps och triceps sammarbetar i armen. när vi böjer armen drar bicepsen ihop sig, samtidigt slappna tricepsen av, när vi sträcker armen är det tvärt om.
5. Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Det beror mest på hur mycket syre dem kan ta upp från vårt blod. När vi tränar behöver vi hundra gånger så mycket syre än vi har när vi vilar.
6. Om våra muskler jobbar för hårt och för länge får vi träningsvärk. Speciellt om vi är otränade. Träningsverk beror på att vi har sträckt ut musklernaså mycket att dem små muskelfibrerna skadas. Men om man värmer upp och stretchar innan man börjar träna så hårt motverkar träningsverk.
7. Dem långsamma muskelfibrerna drar ihop sig långsammare än de snabba och dem långsamma drar sig ut långsammare då orkar vi arbeta längre. Te.x. när man springer 60 m så använder man sig mer av snabba muskler.

1. Huden består av 3 lager: Överhud, läderhud och underhud.
2. Vårt fett lagras vanligtvis av underhuden.
3. Det gör inte ont i håret när man klipper håret för att när håret redan växt ut en liten bit så dör cellerna i håret, ingen känsel.
4. Pigmentcellerna skyddar vår hud mot den starka solen. Den gör även att man blir brun när man solar. Fräknar beror på att pigmentet bildas ojämt.
5. Man får rykigare hud lättare.
6. Om vi blir för varma så kontrollerar kroppen det, den börjar svettas. Då kyls kroppen och kyls ner. Blodkärler hjälper också till att reglera vår kroppstemperatur.
7. Manligt melanom är den svåraste formen av hudcancer. Manligt melanom kan utvecklas i våra leverfläckar och födelsemärken.
8. Underhuden: Underhuden förvarar fett, fettet bildar en isolering som stöter bort kyla. Tjocka personer har mer underhud än dem smala. Läderhuden: Läderhuden består av elastiska fibrer. Vi unga han starkare och smidigare läderhud än gamlamänniskor. I läderhuden finns det mycket blodkärl, nerver och känselkroppar. Där finns även svettkötlarna. Överhuden: Överhuden är det yttersta lagret på vår kropp. överhuden är 0,1 mm tjock , Allra längst ut i övrhuden sitter hornlagret, det är ett lager platta och döda celler. hornlagret skyddar mot stötar och gör huden nästan vattentät. även hindrar det bakterier och kemikalier att komma in i kroppen.
9. Våra fingeravtryck är unika.  Det finns 4 olika grundmönster. Det är upphöjningar som kan göra avtryck med. Vi har dem för att tack vare dem får vi bra grepp, fuktat grepp. Svettporerna hjälper oss också att få ett bra grepp.

gluteus maximus,
bicep, tricep,
gastrocmenius,
diaphgram,
tendinous
inscriptions,
rectus femoris
, adductro magnus,
biceps femoris
orbital portion

Hjärtat det är människokroppens centrum. Det består av en stor muskel och många in och utgångar. Syre, signalsubstanser, kroppsvärme, koldioxin och näringsämnen transporteras med blodet som hjärtat pumpar ut i alla delar av kroppen. I artärerna pumpas det syresrika blodet ut, artiärellt blod. Venerna pumpar tillbaka blod som är syrefattigt, koldioxidrikt blod. Venerna är blåa, dem syns te.x. på handleden. Hjärtat behöver mycket kraft för att pumpa ut blod, den vänstra halvan är mer muskulös. I hjärtat finns klaffar, de gör att blodet skickas ut ur hjärtat rytmiskt. De funkar som ventiler. Artärerna hjärlper venerna att pumpa. Blodet är alltid i rörelse. Venerna tar sig fram bit för bit. Kapelärerna är dem minsta blodkärlen. De vita blodkropparna ingår i kroppens immunförsvar. I tunntarmen tas mycket näringsämnen upp.
DJUR
Fiskars hjärta har bara 1 kammare. Grodan har en enda stor kammare, blodet blandas i hjärtat då. Hos kräldjur är hjärtat uppdelat i 2 kammare. Kräldjur har mer syrerikt blod än groddjur. Fåglar behöver mycket syre, de har 2 kammare. Däggdjur har hjärtan som liknar människans. 2 kammare som sitter ätskilda.

Utan ett skelett skulle inte vi kunna stå upp, vi skulle säcka ihop som en degklump. Skelettet gör så att vi kan stå upp. Man kan känna dem flesta skeletten i kroppen. Vi har många ben i händerna, det gör så att vi lätt kan röra på dem. Om något har gått sönder i benet, då kan man inte se det, man måste röntka det röntken ser lätt igenom huden och musklerna. En viktig del ivårt skelett är ryggraden, ryggraden börjar vidd skallen, den slutar vid svanskotan, tack vare den kan vi stå och röra oss, ryggraden består av ryggkotor, mella är kotorna är ''diskar'' den är gjorda av brosk. Knäna kan man bara böja bak och fram. I knät sitter minisker. Höftbenet kan man röra mer. Musklerna håller ihop ryggraden. Benet är stark och hårt. Kalk och benmärg består benen av. Ifall man bryter ben så måste man gipsa, det håller benet på plats. Skallen skyddar hjärnan, det är viktigt att skydda skelettet te.x. med hjälm. Kroppen innehåller mer än 200 ben. Av lina och emil

Hudens största uppgift är att skydda kroppen , den har också uppgiften att lagra fett. Huden skyddar oss från solens strålar, vätskebrist och bakterier m.m. Huden är som vår skyddsdräkt.
Huden är vår kropps största organ, om man vecklar ut huden är det som ett badlakan. Huden förnyas hela tiden. Cellerna förnyas varje sekund, den huden som vi ser nu med ögat är celler som dör. Under hela ens livstid ramlar 15 kilo hud av. Huden har 3 lager. Överhud, läderhud och underhud. Överhuden är celler som faller av, läderhuden är bindväv som gör huden elastisk, underhiden håller värmen och isolerar. man kan odla hud, det kan behövas om man har brännskador då huden måste tas bort. Då odlar man hud och sätter dit man behöver.
Det finns en sjukdom när man inte kan vara ute i solen, inte alls, då kan det börja stickas och brännas. Då får man leva i skuggan.

Det tog 1 ½ miljarder år att skapa en cell, en som vi är idag.
Våra fingrar är föredetta fisktfenor och vår svanskota är svansen från en apa, eller det som är kvar av den.
Gener byggs ihop till kromosomer av dem bildas cellens kärna.
Mikrokondrier finns i i cellen, dem har 1 gång varit bakterier.
vi är 60000000000000 celler.
Celler andas och gör sitt jobb utan att vi behöver göra något.
Allt i kroppen är uppbyggt av celler, våra tänder, vår hud, vårt hår och våra muskler och myyyycket mer.
1 cell är 1 hundradels millimeter.
I kroppen dör supermycket celler, kommer inte ihåg hur många men lika många skapas i samma sekund.

Fråga 1. Vad består skelettet av?
De består utav 206 ben i kropen.

Fråga 2. Vad händer när skelettet bryts?
Benet går av och man måste åka in till sjukan och om benet inte har ändarna mot varandra så måste man först lägga dem på plats och oftast ska man gipsa efter, Men det kan hända att man måste skruva eller spika ihop benet.

Fråga 3. Vad har vad har skelettet för uppgift?
Om vi inte hade ett skelett så skulle inte vi kunna stå eller kunna röra oss, skelettet håller upp våran kropp.

Fråga 4. Finns det något som förstärker skelettet?
Kalcium som b.l.a. finns i mjölk.

Fråga 5. Varför är skelettet så hårt?
För att skelettet är uppbyggd av en hård vävnad.

Fråga 6. Hur växer skelettet?
Skelettet växer p.g.a. hur gammal man är, om bara kroppan skulle växa och inte skelettet så skulle det inte gå så bra, men skelettet anpassar sig, ungeför vid 25 års åldern slutar skelettet att växa poch man har oftast växt klart då.

Människans skelett är byggt av 206 ben. Skelettet skyddar våran hjärna och våra inre organ. Skelettet väger ungefär 20 % av våran egen kroppsvikt. Kroppen är uppbygd av olika sorters ben: Stora rörben som finns i armar och ben och små rörben i händer och i fötter. Platta ben finns b.l.a. i skallen. Och i vrister finns även tärningsformadeben.

Benens byggnad:
Benet är hårt och kompakt på utsidan, men innuti benet är det mjukt poch poröst. Inne i benet finns en röd och en gul benmärg, i den röda benmärgen bildas alla blodkroppar och den gula benmärgen består av fett.

Benbrott:
Benen läker ofta av sig själv när man får en spricka, men om ett ben går av så att endarna inte ligger mot varandra måste man först passa ihop dem med varandra, sen brukar man behöva gipsa det, men ibland så finns det risk att man skruva eller spika ihop benet.

Olika sorters leder:
Kulled: Det finns oftast i höfterna.
Gångjärnsled: Finns i fingrarna.
Vridleder: Finns i armbågarna.

Skelettet är kroppans alla ben, om man bryter något så går skelettet sönder, skelettet håller upp oss och gör så att vi inte är som spagetti, Revbenen: skyddar vår kropps inre organ, te.x hjärtat och lungor. Skallen: Skyddar hjärnan, Ryggraden: håller upp hela ryggen. ''ögonhål:'' där i sitter ögonen. 2 stycken ''gropar'' i skallen. käkarna: käkarna är superviktiga, utan dem skulle inte vi kunna äta födan som vi äter idag, dem gör så att vi kan använda tänderna - tänderna är inte en del av skelettet - dock så kan bara underkäken röra sig, över käken sitter fast i skallen och underkäken sitter ''löst''

I kroppan finns det 220 ben, ifall man inte räknar med ihopväxta ben så är det 206