Material
Mätcylinder, sked, vatten, isbit
Hypotes
Jag tror vattnet höjs när isbiten kommer i, men när isbiten smälter tror jag inte att vattenytan höjs.
Genomförande
Jag stoppade ner isbiten i vattnet och vattnet höjdes 3 ml sedan lät jag isbiten smälta.
Resultat
När isbiten smält höjdes inte vattenytan någonting.
Slutsats
Vattenytan höjs inte för att isen tar lika mycket plats som vattnet som smält. Men när isen flyter på vattenytan höjs den för då tar den inte lika mycket plats innan.

Hypotes
När det börjar koka börjar det bubbla, innan ser man små bubblor på bottnen av glaset och det skapas vattenånga.
Genomförande
Jag häller i vatten i en glasbägare till hälften och ställer den på värmeplattan.
När sen väntar jag tills det kokar.
Resultat
Vattnet börjar koka och vatten ångan stiger och kommer ut i luften.
Slutsats
Vattenångan skapas på bottnen och stiger och tillslut ut i luften och då ser vi vatten ångan som kylts ner till små vatten droppar.

Hypotes
Jag tror det kommer bli små bubblor på sidorna och på botten på glaset.
Genomförande
Jag häller vatten i glaset och väntar
Resultat
Det blev små bubblor på sidorna och bottnen på glaset.
Slutsats
De små bubblorna är gaser som vattnet har löst upp. Vattnet är ett bra lösningsmedel.

1. Ytvattnet som är högst upp på sjöar opch är mer förorenat än grundvattnet och måste renas innan vi dricker det.
2. När man tar vatten från sjön måste man rena det i 4 steg. 1. Där är det grov filtrering, som tar bort allt stort skräp. 2. Sen häller man ner ett klibbigt eller geléaktigt ämne i vattnet, såp att det bildas klumpar som faller till botten, kallas flockning. 3. Sedan får vattnet flyta igenom etyt tjockt lagar sand för att filtrera bort alla föroreningar som är kvar. 4. Nu häller man bakteriedödande medel i vattnet som ofta innehåller klor, eller kloratomer. Sedan upp i vattentornet där vi sedan får vattnet ifrån.
3. Sedan när vi använt vattnet är det smutsigt det renas i 2 steg. 1. Först silas alla stora föroreningar bort, kallas mekanisk rening. 2. Vid den biologiska reningen låter man bakterier rena vattnet och då bildas klumpar som sjunker till botten. 3. Man häller i andra kemiska ämnen som sedan blir klumpar och sjunker.
4. Vi renar vattnet innan vi använder det för att vi inte ska få i oss föroreningar och då kan vi bli sjuka.
5. Vi renar vattnet så att det inte kommer ut och sedan skadar fiskar och andra växter.
6. Kolla uppg. 2&3
''hjärnan'' Jag tror att på stenåldern tog dem vattnet genom brunnar som är direkt från grundvattnet som är naturligt filtrerat. Eller så tog dem från bäckar och åar som också är renat naturligt.

1. När en vätska blir till gas utan att kokas kallas det att den avdunstar.
2. Vatten ångan syns inte. Men det är små droppar som åker upp i himmlen och bildar moln.
3. När vattnet avdunstar är det under kokboken. Det är slumpen att några molekyler får högre fart än de andra.
4. När solen lyser på vattnet avdunstar vattnet och bildar moln. Molnen stiger och stiger medans de blir tyngre. Vid bergen blir de så tunga att de släpper allt och då börjar det regna. Regnet åker ner i bäckar, åar och sjöar och sedan ut i havet igen.
5. Vi dricker inte samma vatten som dinosaurierna gjorde. Det säger vissa men vi gör inte det. Eftersom vattnet ständigt reagerar med andra ämnen, te.x ett äpple växer och skapar socker. När vi äter det förbränns det i vår mage och skapar vattenmolekyler.
Men, vi kan ha druckit samma vattenmolekyl som en dinosaurie!
''hjärnan'' När vattnet ligger på vattenbottnen löser det upp salter i berggrunden.

1. Molekylformeln för vatten är H2O.
2. Vattnet är som tyngst vid temeraturen +4 C.
3. Isen flyter på vattnet för att det är lättare än flytande vatten. Isen är viktig för djur, för där kan dem vila. Om det inte fanns is skulle inte alla djur t.ex. isbjörnar orka simma hela tiden.
4. Ytspänning är det som är högst upp på vattnet. Det är en onsynlig hinna på vattnet. Det är det som håller ihop vattnet. Vi kan se att det är ytspänning när en ''spindel flyter fram på ytspänningen.
5. Värme kapacitet menas med att olika ämnen är olika lätta att värma upp och kyla ner. Vattnet har hög värmekapacitet för att vattnet håller kvar värmen lätt.

1. Min kropp består ungefär av 67% vatten.
2. I genomsnitt använder varje person i sverige 200 liter varje dag.
3. 97% av allt vatten på jorden är saltvatten, 2,1% är inlandsisar och glaciärer, grundvattnet 0,59% och lite i sjöar, floder och atsmofären.
4. Vattnet är viktigt, inte bara till att dricka! Utan det finns när vi går på toa, duschar, och transporterar olika gods på haven.
5. Om jordytan var 90% av allt på hela jporden skulle nog vi ha vattenbrist, överallt på jorden.

1. Det är 90% väteatomer på jorden
2. Man använde väte i luftskepp eftersom väte är den allra lättaste gasen, men sedan när ett luftskepp sprängdes så bytte man till helium, eftersom helium inte kan brinna.
3. Idag använder man väte till margarin och som bränsle i raketer.
4. Skillnad mellan väte och kväve: Kväve kan inte brinna. Men kväve är den lättaste gasen. Likheter: Båda finns i luften och de ''sammarbetar'' och skapar vatten.
''hjärnan'' Eftersom vätgas är den lättaste gasen och i rymden är det vakuum.

1. Luftföroreningarna har ökat kraftigt de senaste 200 åren.
2. Svaveroxid och kväveoxider ger surt regn.
3. Smog är en giftig dimma. Städer råkar ut för smog när det är helt vindstilla i en stad och då avgaser och fabriksrök släpps ut men inte kan tas därifrån med friskluft då bildas det en 'dimma' som är smog.
4. Det dåliga med smog är att vi människor, djur och växter mår dåligt och andas in smutsig luft.
5. Kolmonoxid kallas för en ofullständig förbränning och kolmonoxid skapas när när ett ämne när kolatomer brinner och det är ont om syre, då får inte kolatomen 2 syreatomen och får bara en istället. Kolmonoxid räknas som en förorening och om det kommer ut för mycket och då kan känsliga människor somna in och kanske dö..
6. Surt regn bildas när det regnar och om det finns svaveloxid och kväveoxid i luften för att båda de ämnerna reagerar med vatten. Men surt regn är ganska farligt. Det skadar växterna, och när det kommer ner i sjöar och försurar dem så där fisken och det skadar även stenbyggnader och statyer, då kan de fräta sönder små utsmyckningar på husen. Vi i Sverige har drabbats hårt för vi får hit all luft från hela europa.
''hjärnan'' Försök förklara varför det är lättare att minska utsläpp av sot och småpartiklar än av gasformiga oxider.
Svar: För att vi använder filter där fastnar alla partiklar, men gaserna åker bara igenom.

1. Oxid är en kemisk förening där en syreatom sitter tilsammans med ett helt annat atomslag.
2. 3 exempel på några oxider i luften är koldioxider, svaveloxider och kväveoxider.
3. När ämnen brinner sätts dem ihop med syreatomer och den typen av kemiska reaktioner kallas förbränning.
4. Vid förbränning får kolatomer 2 st syreatomer då bildar koldioxid som vi andas ut.
5. När vi andas ut koldioxid tar växter in det och och när växterna tillverkar socker (deras mat) bildar de syre som de sedan släpper ut i luften.  Den kemiska reaktionen kallas fotosyntes.
6. Eftersom vi människor andas ut koldioxid och växterna omvandlar det till syre så har det inte varit ett problem med koldioxiden. Men nu när vi människor hugger ner träd så blir det färre träd som kan omvandla koldioxiden så ökar växthuseffekten. Och om det fortsätter så hålls värmen kvar och jorden mår inte bra.
7. Det går att minska på växthuseffekten, om vi använder bensinsnåla bilar som släpper ut mindre koldioxid. Men biobränsle är ett annat sätt. Det kan vara ved eller alkohol som man tillverkar från trä som tar koldioxid från luften, om vi sedan använder det som bränsle så kommer koldioxidet ut i luften igen fast koldioxiden ökar inte.
''hjärnan''När Marcus körde 20 mil med sin bil gick det år 12 liter bensin. Bensinen vägde 9 kg. Vägde avgaserna från bilen mer eller mindre?
svar: Mindre. Eftersom nu är bensinen gas och gas väger nästan ingenting. Avgaser vägar ca. 1 gram per liter.

1. De vanligaste ädelgaser vi använder heter helium, neon, argon och krypton.
2. Ädelgaser är alltid grundämnen, de deltar inte i kemiska rektioner och bildar aldrig kemiska föreningar. Det är därför de kallas ädla.
3. Man använder ädelgaser till, neonskyltar, finns i luftskepp, det kan man använda för att tillverka läkemedel.
4. Helium är en sorts ''skyddgas''. Helium är en säker gas och kan ine brinna, så det är väldigt bra att använda helium.
''hjärnan'' Argon - De kallas ''tröga'' och ''lata'' för att dem inte reagerar med andra ämnen. De som reagerar lätt är iaf ozon te.x den reagerar på det mesta.

1. En ozonmolekyl består utav 3 st syreatomer som sitter ihop. Molekylformen är O3.
2. Freoner är en typ av gas som förstör ozonskiktet.
3. När solen skinar på bil avgaser bildas marknära ozon. Det är inte så jättebra.
4. Ozonskiktet för oss är viktigt för att det skyddar oss mot solens farliga strålar. Ozonskiktet är gasen ozon som är högt uppe i luften.
5. Ozonskiktet har blivit tunnare för att vi använder freoner. Det finns i sprayburkar och mer.
6. Ozonbalans - Ozon bildas högt uppe i atsmofären när solen skiner. Då bryter ljuset sönder syremolekyler till fria syreatomer. En fri syreatom kan sedan slå ihop sig med andra och bilda en ozonmmolekyl.
7. Om jag är en uppfinnare och hittat på ett nytt kemiskt ämne bör jag tänka på att det inte innehåller någon sorts freongas, freon skadar ozonet och då blir det farligt för oss människor. Det ska heller inte innehålla bly eller liknande gaser. Bly är farliga förr människor, djur och naturen. Jag bör alltså se till att jag inte använder farliga och giftiga gaser i mina uppfinningar.

1. 4 exempel på fyra gaser i luften - Kväve 78 %, Syre 21 %, Ädelgaser 0,93 %, Koldioxid 0,04 %
2. Det finns mest Kväve i luften.
3. Det är 21% syre i luften.
4. Ungefär vid 10 mils höjd tar luften slut.
5. Då är molekylerna längre ifrån varandra.
6. Vi kan ta reda på om en gas är en ren syrgas genom att stoppa ner en glödande trästicka i ren syrgas, då kommer stickan att börja brinna.
7. Molekylformel för kväve: N2 Molekylformel för syre: O2
8. Kvävgas - vi kan använda kvävgas när man vill kväva en brand istället för att spruta in vatten. Syrgas - när man vill få fart på eld är det bra att ha syrgas.
9. För att separera på gaser kyler man ner luften så att den blir flytande, sedan kan man skilja dem genom destillation.
'hjärnan' om luften i världen bestod av 100% syre, då skulle det börja brinna lättare. Då skulle man inte kunna stoppa bränder. Te.x om man grillade korv skulle korven brinna upp helt och man skulle aldrig kunna släcka elden.

1. En container står på andra våningen i ett stort lager. Arean på containerns botten är 4 m2. Den väger 2 ton. med hur stor kraft belastar den golvet i lagret?
svar: trycket=kraften/arean: kraften är 20000 N, 5000 pa
2. Olle väger 55 kg. Hur stor är kraften som drar honom mot jorden?
svar: 55 * 10 = 550 N.
3. Olle ställer sig på en platta med arean 1 m2. Vilket tryck har den mot marken?
svar: trycket=kraften/arean: 550/1=550pa
4. En femkilostyngd med bottenarean 1,5 dm2 står på ett bord. Vilket tryck utövar den?
svar: 5 kg x 10 = 50 50/1,5=33,33.. pa
5. Om du står på tå, hu stort tryck utövar du på golvet? Förklara vilka antaganden du gör.
svar: 55 x 10 = 550/0,05 = 11000 pa
6. Trycket i däcket på en enhjuling är 2 bar (200 kPa) när Olle balanserar på den. hur stor yta av däcket trycker mot marken? en uppgift där man söker ytan.
svar: 200kpa x 100 = 200000??

GRUNDÄMNEN
Grundämnen är ämnen som inte kan delas. Lite över 100 olika grundämnen. Silver är ett grundämne. Det använder vi i smycken. Järn använder vi som skruvar. Alla ämnen är ubbygt av grundämnen. Materia har vikt massa och volym.Koppar är en metall som vi använder som rör eller ledningar, det är ett grundämne.

atomos, är det grekiska ordet för 'det som inte kan delas'. Atomer går inte att dela.

Daltons Modell
Alla ämnen består av atomer som kan kombineras på massa olika sätt.
Atomer av samma ämne ser exakt likadana ut.
Atomer av två eller fler olika ämnen kan sättas ihop och bilda nya ämnen.

Thompsons atommodell
Små partiklar, utanför atomkärnan med negativ laddning är elektrisk laddning.
Rutherfords atommodell
Atomkärnan i guld har positiv laddning. Elektronerna sitter utanför kärnan.

Niels Bohr
Elektronerna snurrar runt kärnan.
Elektronom är regioner som motsvarar olika energinivåer där elekronerna rör sig.

Kemiska föreningar
En kemisk förening är ett ämne där molekylerna är sammansatta v två eller flera grundämnen.
vaten molekyl består v syre och väte atomer.
Molekylen är den minsta enheten av en förening som fortfarande har ämnets egenskaper.

Kemiska beteckningar
kemiska ämnen skrivs med en eller två bokstäver från ämnets latinska namn. och om man lägger till en siffra betyder det hur många atomer det är i.
tex: S för svavel latinskt sulfur
Koppar fick Cu latinskt Cuprum
Kemiska formler
Cu+S+O=CuSO4
Svavel syra används vid tillvärkning av plast och gödningsmedel.

fast form - som snö, gas form - som när man kokar vatten, flytande- som kommer från kranen, plastma
fasta ämnen.
materia har form och volym
materia är byggr av molekyler som består av atomer. Dem är ordnade i mönster i fasta ämnen. En snöflinga är en kristall och har en struktur.

vätskor
Vätskor har ingen bestämd form men dem har bestämd volym.. Dem anpassar sig ifrån vilken form de placeras i. I en vätska kan atomer och molekyler röra sig fritt, dem är inte bundna.

gaser
komprimera - när man krymper igop en gas. Expandera - när en gas utvidgar dig.
ju varmare en gas är, desto snabbare och större rör sig molekylerna och då tar dem mer plats.

boyles lag
när trycket ökar minskar volymen och tvärt om.

guy lussacs lag
gasen tar mindre plats när man fryser den, när man värmer gasen tar den större plats.

plasma
plasma har vi i vardagen, det finns även i stjärnorna. I solen är det väldigt varmt då omvandlas materian till gasoch blir plasma.
i plasma är molekylerna helt fria.
det finns plasma i lysrör och tv apparater. när man tillsätter elektroner i gasen blir det plasma.

fasövergångar.
när faserna byter form tast det bort eller tillges det energi.